Varför får du plötsligt handsvett och fotsvett?

Table of Contents

1. Inledning
2. När behöver du söka vård?
3. Vad kan förklara att händer och fötter börjar svettas?
4. Är plötslig svettning samma sak som hyperhidros?
5. Vad är bra att berätta för vårdcentralen?
6. Vad kan du göra medan du söker en förklaring?
7. Hur väljs behandling för återkommande besvär?
8. Hur går jontofores för händer och fötter till?
9. Vem behöver avstå eller få en medicinsk bedömning?
10. Vilka hudreaktioner och biverkningar behöver du känna till?
11. Börja med att förstå vad som har förändrats
12. Vanliga frågor

Inledning

Plötslig handsvett och fotsvett kan bero på stress, starka känslor, värme eller fysisk aktivitet. Svettningen kan också hänga samman med ett läkemedel eller ett medicinskt tillstånd. Att händerna och fötterna blir våta samtidigt räcker inte för att avgöra orsaken eller ställa diagnosen hyperhidros.

Om svettningen är nytillkommen, saknar en tydlig förklaring eller fortsätter att återkomma bör du kontakta vårdcentralen. Ring 112 om du samtidigt får bröstsmärta, svår andnöd, blir medvetslös eller får uttalad förvirring.

När behöver du söka vård?

Hur bråttom det är beror framför allt på hur du mår i övrigt och vilka andra symtom du har. Nytillkommen svettning ska inte automatiskt förklaras med nervositet, men våta handflator och fotsulor betyder inte i sig att något akut har hänt.

• Ring 112 om svettningen kommer tillsammans med bröstsmärta eller tryck över bröstet, svår andnöd, medvetslöshet eller uttalad förvirring.
• Kontakta 1177 för bedömning om du exempelvis är yr, har hjärtklappning, känner dig tydligt sjuk eller är osäker på hur snabbt du behöver hjälp.
• Kontakta vårdcentralen om svettningen är ny och återkommer, inte går över eller börjar påverka vardagen. Berätta också om nattliga svettningar, feber eller oförklarlig viktnedgång.

Om du har diabetes och får svettning tillsammans med exempelvis darrningar eller yrsel kan lågt blodsocker vara en möjlig förklaring. Kontrollera blodsockret om du kan och följ din ordinerade plan för lågt blodsocker. Ring 112 vid medvetslöshet eller om personen inte kan svälja säkert. Ge då inte något att äta eller dricka.

Du behöver inte vänta i månader för att be om hjälp med en tydlig förändring av hur du svettas.

Vad kan förklara att händer och fötter börjar svettas?

Stress och känslor kan utlösa en snabb reaktion

Händerna och fötterna kan börja svettas när du blir nervös, rädd eller känslomässigt berörd. Reaktionen kan komma snabbt, även om du sitter stilla och rummet inte är varmt. Värme och fysisk aktivitet kan också påverka svettningen.

Fundera på vad som hände strax innan besvären började. Kom svettningen inför ett samtal, under en varm resa eller efter ansträngning? Ett tydligt sammanhang kan hjälpa dig att beskriva förloppet, men visar inte säkert vad orsaken är.

Att svettningen ökar vid stress utesluter inte hyperhidros. Besvären blir inte heller mindre verkliga för att känslor påverkar dem. Att försöka slappna av kan därför inte ersätta en bedömning av nya, oförklarliga besvär.

Läkemedel kan påverka svettningen

Vissa läkemedel kan ge ökad svettning som biverkning. Om besvären började efter att du påbörjat en behandling eller ändrat dos är tidsförloppet värt att ta upp med den som ordinerat läkemedlet.

Sluta inte med läkemedlet och ändra inte dosen på egen hand. Läkaren behöver bedöma om läkemedlet kan bidra och vad som i så fall är en lämplig åtgärd. Ha gärna en aktuell läkemedelslista till hands, inklusive receptfria preparat och kosttillskott.

Berätta också om andra förändringar och symtom, även om du själv misstänker läkemedlet. Att två saker inträffar nära varandra i tid visar inte säkert att de hänger ihop.

Ibland finns en annan medicinsk förklaring

Ökad svettning kan förekomma vid exempelvis överaktiv sköldkörtel, lågt blodsocker, infektioner och hormonella förändringar. Det går inte att avgöra orsaken enbart genom att känna på händerna eller se hur våta strumporna blir.

Andra symtom hjälper läkaren att avgöra vad som behöver undersökas. Det kan handla om hjärtklappning, darrningar, feber, förändrad vikt eller att du känner dig ovanligt varm. Symtomen kan ha flera möjliga förklaringar.

Beskriv gärna vad som faktiskt har förändrats för dig, i stället för att försöka välja en diagnos ur en lista.

Är plötslig svettning samma sak som hyperhidros?

Hyperhidros är ett tillstånd där svettningen är överdriven och inte står i proportion till situationen eller aktiviteten. Du kan exempelvis ha våta handflator när du sitter i soffan eller bli genomvåt om fötterna utan att ha ansträngt dig. En diagnos kräver medicinsk bedömning.

Två begrepp kan vara bra att känna till:

• Primär fokal hyperhidros innebär överdriven svettning i avgränsade områden utan att någon annan bakomliggande orsak har påvisats. Besvären kan beröra både händer och fötter.
• Sekundär hyperhidros innebär att svettningen har en annan orsak, till exempel ett läkemedel eller en sjukdom. Den behöver inte vara begränsad till händerna och fötterna.

Det är skillnad mellan att svettningen ökar plötsligt vid ett enskilt tillfälle och att ett helt nytt svettmönster har börjat. Du kan ha haft återkommande handsvett länge och nu få en kraftigare episod. Det är en annan situation än att för första gången börja svettas kraftigt utan förklaring.

Tänk också efter om något faktiskt är nytt eller om du nyligen börjat lägga märke till ett äldre besvär. Kanske har du länge torkat händerna före handslag, men först nu fått problem med att använda telefonen. Den skillnaden kan hjälpa läkaren att förstå förloppet.

Var på kroppen du svettas räcker inte för att avgöra vilken typ av besvär du har. Enstaka episoder ger inte heller tillräckligt underlag för en diagnos.

Vad är bra att berätta för vårdcentralen?

Läkaren behöver förstå både tidsförloppet och hur svettningen påverkar dig. Du behöver inte mäta mängden svett eller föra en omfattande dagbok. Några korta anteckningar kan däremot göra det lättare att minnas vad som hänt.

Försök beskriva följande:

• När svettningen började och om den kom plötsligt eller ökade gradvis.
• Om händerna och fötterna svettas samtidigt och om båda sidor påverkas.
• Hur länge episoderna varar och hur ofta de återkommer.
• Om du svettas under sömnen eller även på andra delar av kroppen.
• Vilka andra symtom du har märkt.
• Om du nyligen börjat med eller ändrat ett läkemedel.
• Vad svettningen hindrar dig från att göra.

Berätta konkret om vardagen. Om papper blir blöta medan du skriver eller om skorna fortfarande är genomvåta nästa morgon säger det mer än att besvären är "ganska jobbiga". Även att behöva avbryta aktiviteter eller undvika att hålla någon i handen är relevant.

Du behöver inte kunna visa upp svettningen under själva besöket. Beskriv hur det brukar vara och vad du gör för att hantera den. Om du redan har provat någon behandling är det bra att berätta vilken och hur huden reagerade.

Bedömningen kan omfatta frågor, undersökning och ibland prover, beroende på vad som framkommer. Alla behöver inte samma utredning. Syftet är att förstå om svettningen är ett lokalt återkommande besvär eller om något annat behöver behandlas.

Vad kan du göra medan du söker en förklaring?

Om du mår bra i övrigt kan enkla åtgärder göra situationen mer hanterbar. De kan hjälpa med fukten och obehaget, men ersätter inte en bedömning av nytillkomna, oförklarliga besvär.

När händerna blir våta

Torka händerna varsamt när du behöver använda telefonen, skriva eller greppa ett föremål. Ta en paus om greppet känns osäkert. Om du just blivit varm eller ansträngt dig kan du sätta dig svalare och låta kroppen återhämta sig.

Handsvett kan kräva uppmärksamhet långt utöver själva fukten. Du kanske torkar handen före ett handslag och sedan märker att den snabbt blir våt igen. Du kanske också undviker att hålla handen på en dejt och oroar dig för att det ska tolkas som ointresse.

Sådana konsekvenser är skäl att ta upp besvären, även om du inte har ont. Behovet av hjälp avgörs inte bara av hur huden ser ut vid ett kort vårdbesök.

När strumpor och skor blir fuktiga

Byt våta strumpor när du har möjlighet och låt skorna torka innan du använder dem igen. Strumpor som hanterar fukt och skor som släpper igenom luft kan göra det bekvämare. Det finns inte ett enda strumpmaterial som fungerar lika bra för alla.

Om fötterna glider i flipflops eller högklackade skor, välj skor där fötterna inte glider lika lätt. Vid yoga kan våta fotsulor göra det svårt att stå kvar i en position. Avbryt eller anpassa aktiviteten om du riskerar att halka.

Att ständigt behöva kontrollera om skorna har torkat kan också påverka hur du planerar dagen. Beskriv för vården hur du behöver anpassa dig, inte bara att du behöver byta strumpor.

Hur väljs behandling för återkommande besvär?

Behandlingen beror på orsaken. Om svettningen hänger samman med ett annat medicinskt tillstånd behöver det tillståndet bedömas och behandlas. Om ett läkemedel misstänks bidra behöver den ordinerande läkaren ta ställning till behandlingen.

Vid återkommande lokal handsvett och fotsvett finns bland annat antiperspiranter och jontofores. Antiperspiranter kan användas på händer eller fötter när produkten är avsedd för det. Följ produktens anvisningar och fråga apotekspersonal om du är osäker på valet.

Läkare kan också diskutera andra alternativ, exempelvis läkemedel eller botulinumtoxin, utifrån besvärens omfattning och din situation. Valet behöver ta hänsyn till hur behandlingen används, möjliga biverkningar och vad du redan har provat. En behandling som minskar svettningen ersätter inte en utredning när orsaken är oklar.

Hur går jontofores för händer och fötter till?

Jontofores används på klinik och hemma för att minska svettningen i de behandlade områdena. Behandlingen minskar inte svettningen i hela kroppen. En jontoforesmaskin ger en svag elektrisk ström med justerbar strömstyrka.

Du placerar händerna eller fötterna i vattenbad med elektroder som är anslutna till maskinen. Elektroderna är de delar som leder strömmen. De ska täckas helt av de medföljande, genomblöta handdukarna, så att huden inte kommer i direktkontakt med metallen under behandlingen. Strömmen leds genom vattnet och huden mellan elektroderna och passerar genom kroppen.

Använd drickbart vatten, i första hand kranvatten eller annars mineralvatten, enligt bruksanvisningen. Tillsätt inte salt, läkemedel eller något annat i vattnet. Exakt hur jontofores minskar svettningen är inte helt klarlagt.

För SE30 gäller följande vanliga behandlingsförlopp:

En minskning märks ofta inom cirka 1 till 2 veckor, men tiden och resultatet varierar. Övergången till underhåll styrs av resultatet, inte av ett bestämt datum. Omkring 90 procent av användarna upplever en betydande minskning av svettningen vid korrekt användning.

Hur väljer du strömstyrka?

Börja lågt och justera individuellt enligt bruksanvisningen till den högsta nivå som känns behaglig och inte gör ont, inom maskinens tillåtna inställningar. Det finns inte en fast strömstyrka som passar alla händer eller fötter.

Behandlingen ska inte göra ont, men milt obehag eller stickningar kan förekomma. Vid smärta avbryter du behandlingstillfället och justerar strömstyrkan enligt bruksanvisningen till en behaglig nivå innan du fortsätter.

Vem behöver avstå eller få en medicinsk bedömning?

Innan du använder SE30 behöver du läsa bruksanvisningen och kontrollera om någon begränsning gäller för dig. Vid nytillkommen, oförklarlig svettning är vårdcentralen rätt kontakt för att bedöma orsaken.

Använd inte jontofores vid dessa tillstånd

• Graviditet eller möjlig graviditet.
• Pacemaker eller implanterbar defibrillator, ICD.
• Metallimplantat i strömmens väg.
• En spiral som innehåller metall, vid behandling av fötterna. Händerna och armhålorna kan behandlas om inga andra kontraindikationer gäller.
• Skadad hud i behandlingsområdet som inte kan skyddas enligt bruksanvisningen.

Huden ska vara intakt. Bruksanvisningen tillåter ett begränsat undantag för små skärsår som täcks med ett tjockt lager vaselin. Större hudskador gör inte huden lämplig för behandling, och du ska avbryta om det gör ont.

Rådgör med din ansvariga läkare innan behandling övervägs

• Malign sjukdom, det vill säga cancer, i behandlingsområdet.
• Hjärtsjukdom, exempelvis hjärtrytmrubbningar.
• Nedsatt känsel eller domningar i behandlingsområdet.
• Epilepsi eller annan sjukdom med krampanfall.

Din ansvariga läkare behöver bedöma om behandlingen är lämplig för dig. Ett samtal innebär inte automatiskt att behandlingen passar dig och upphäver inte ett användningsförbud.

Hidroxas kundservice svarar på frågor om maskinen och bruksanvisningen och kan hjälpa till att klargöra om ett implantat ligger i strömmens väg. Kundservice ersätter inte en medicinsk bedömning.

Vilka hudreaktioner och biverkningar behöver du känna till?

Jontofores kan ge hudirritation, klåda, rodnad, blåsor och mindre brännskador. Vid sådana reaktioner ska behandlingen pausas tills reaktionen har gått över och huden har läkt. Återuppta inte behandlingen enbart för att nästa planerade behandlingstillfälle har kommit.

Andra möjliga biverkningar är stickningar i huden, domningar i musklerna, torr hud och mindre, ofarliga elektriska stötar enligt bruksanvisningens beskrivning. Ökad svettning är vanligt under de första behandlingstillfällena. Torr hud kan lindras med fuktighetskräm mellan behandlingstillfällena, men krämen ersätter inte ett nödvändigt uppehåll vid hudreaktioner.

Kontaktallergi mot aluminium i elektroderna kan förekomma. Vid misstänkt kontaktallergi ska du avbryta behandlingen och kontakta både Hidroxas kundservice och vården. Undantaget för små skärsår ersätter inte kravet på att hudskador som orsakats av behandlingen ska läka.

Börja med att förstå vad som har förändrats

Plötslig handsvett och fotsvett kan vara en tillfällig reaktion, men nya och återkommande besvär behöver bedömas utifrån hela symtombilden. Kontakta vårdcentralen om svettningen saknar tydlig förklaring eller fortsätter.

Vid återkommande lokal svettning kan jontofores minska besvären i de behandlade områdena. Metoden botar inte hyperhidros, men regelbundna underhållsbehandlingar kan ge mycket god långsiktig kontroll. Resultaten varierar mellan personer. När orsaken är bedömd är nästa steg att välja en lämplig behandling och följa dess anvisningar.

Vanliga frågor

Kan stress göra att händerna och fötterna plötsligt blir våta?

Ja, stress och starka känslor kan snabbt utlösa svettning, även när du sitter stilla. Det utesluter inte hyperhidros och visar inte att stress är hela förklaringen. Kontakta vårdcentralen om svettningen är ny, oförklarlig eller återkommer.

Behöver jag söka vård även om svettningen inte gör ont?

Ja, nytillkommen svettning som fortsätter eller påverkar vardagen kan behöva bedömas även utan smärta. Berätta särskilt om nattliga svettningar, feber eller oförklarlig viktnedgång. Ring 112 om svettningen kommer med bröstsmärta, svår andnöd, medvetslöshet eller uttalad förvirring.

Kan ett nytt läkemedel orsaka handsvett och fotsvett?

Vissa läkemedel kan ge ökad svettning som biverkning. Kontakta den som ordinerat behandlingen om besvären började efter att du börjat med läkemedlet eller ändrat dos. Ändra inte dosen och sluta inte på egen hand.

Kan jag börja med jontofores direkt när svettningen uppstår?

Vid nytillkommen, oförklarlig svettning bör du först kontakta vårdcentralen för bedömning av orsaken. Jontofores kan minska lokal handsvett och fotsvett, men visar inte varför besvären har börjat. Innan du använder SE30 behöver du kontrollera kontraindikationerna och följa bruksanvisningen.