Cervikal sympatektomi vid hyperhidros

Table of Contents

1. Inledning
2. Vad betyder cervikal sympatektomi och ETS?
3. När kan operation mot svettning övervägas?
4. Hur går en operation genom bröstkorgen till?
5. Vilka risker behöver du förstå före beslutet?
6. Är sympatektomi permanent och kan klips tas bort?
7. Vad behöver du planera före och efter operationen?
8. Vilka alternativ bör diskuteras före kirurgi?
9. Vad innebär jontofores som alternativ?
10. Vilka frågor hjälper dig att fatta ett genomtänkt beslut?
11. Nästa steg om du överväger cervikal sympatektomi
12. Vanliga frågor

Inledning

Cervikal sympatektomi är ett kirurgiskt ingrepp som bryter signaler i sympatiska nerver i halsregionen. Vid behandling av överdriven svettning förekommer också närliggande benämningar, framför allt endoskopisk torakal sympatektomi, ETS, där kirurgen arbetar genom bröstkorgen.

Operation kan övervägas vid svåra svettbesvär, men är inte ett självklart nästa steg när en annan behandling inte har hjälpt. En central risk är kompensatorisk svettning, alltså ny överdriven svettning på andra delar av kroppen. Den kan bli allvarlig och långvarig. Innan du tar ställning behöver en kvalificerad kirurg förklara vilket ingrepp som avses, möjliga resultat, bestående förändringar och vilka mindre invasiva alternativ som finns.

Vad betyder cervikal sympatektomi och ETS?

Det sympatiska nervsystemet reglerar bland annat svettning och påverkar blodkärlen. Funktionerna styrs till stor del utan att du tänker på dem. Vid en sympatektomi avbryter kirurgen signalöverföringen i en del av detta nervsystem, exempelvis genom att skära av eller avlägsna nervvävnad.

Ordet cervikal syftar på halsregionen och torakal på bröstkorgen. I information om svettoperationer används ibland överlappande benämningar, men orden beskriver inte automatiskt samma anatomiska ingrepp.

Namnet på operationen räcker inte som beslutsunderlag. Be kirurgen beskriva var ingreppet görs, vilka nerver som påverkas och hur de påverkas. Fråga också om nervvävnaden ska skäras av, tas bort eller klämmas med klips.

Om du söker information efter att ha fått ett operationsförslag är den exakta benämningen i din behandlingsplan mer användbar än ett allmänt engelskt sökord. Be om ett förtydligande om olika namn används vid olika besök.

När kan operation mot svettning övervägas?

Hyperhidros är ett tillstånd där svettningen är överdriven och inte står i proportion till situationen eller aktiviteten. Värme och fysisk aktivitet kan påverka svettningen, men även känslor och stress. Att svettningen ökar när du blir nervös utesluter alltså inte hyperhidros. En diagnos kräver en individuell medicinsk bedömning.

Operation kan diskuteras vid svåra besvär, särskilt handsvett, när mindre invasiva behandlingar har prövats utan tillräcklig hjälp eller inte bedöms lämpliga. Det kräver en individuell bedömning. En operation som kan minska svettningen i ett visst område är inte en behandling av all svettning i kroppen.

Beskriv gärna vad besvären hindrar dig från att göra. Våta handflator kan göra att provpapper blir blöta och text smetas ut, eller att telefonen blir svår att använda. Svettning i armhålorna kan innebära upprepade klädbyten och att du låter bli att räcka upp handen på ett möte trots att du har en idé.

Även sådant du avstår från är relevant. Du kanske undviker att hålla handen under en dejt och oroar dig för att det uppfattas som ointresse. Sådana konsekvenser hjälper läkaren att förstå behandlingsbehovet, men betyder inte i sig att kirurgi är rätt val.

Hur går en operation genom bröstkorgen till?

Vid ETS arbetar kirurgen med kamera och instrument genom små öppningar i bröstkorgen. Operationen görs under narkos. Den sympatiska nervkedjan ligger inne i bröstkorgen längs ryggraden, och kirurgen behandlar den del som ingår i operationsplanen.

Nervsignalerna avbryts genom att nervvävnad delas, avlägsnas eller kläms med klips. Kirurgen behöver förklara vilken teknik och vilken del av nervkedjan som är aktuell utifrån dina besvär. Ett ingrepp som görs via halsen har inte samma praktiska förlopp som ETS.

Be kirurgmottagningen gå igenom:

• Om operationen ska göras via halsen eller bröstkorgen.
• Vilken del av nervkedjan som ska behandlas.
• Om en eller båda sidor ska opereras.
• Vilken teknik som ska användas och varför.
• Hur länge du förväntas stanna på sjukhuset.
• Vad som kan ändra planen under operationen.

Vid ingrepp nära bröstkorgen behöver du också få information om risken för pneumothorax. Det innebär att luft kommer in mellan lungan och bröstväggen så att lungan kan falla samman. Fråga om ett dränage kan behövas, alltså en slang som leder bort luft från utrymmet runt lungan.

Små hudsnitt innebär inte att påverkan på nervsystemet är liten eller tillfällig. Operationssåren och den bestående förändringen av nervsignalerna är olika delar av ingreppet.

Vilka risker behöver du förstå före beslutet?

Riskerna omfattar både komplikationer vid operationen och följder av att nervsignaler förändras. Genomgången behöver gälla den föreslagna tekniken och din hälsa. Be kirurgen skilja mellan övergående besvär och förändringar som kan bli bestående.

Kompensatorisk svettning kan bli ett nytt betydande besvär

Kompensatorisk svettning betyder att ny överdriven svettning uppstår på andra delar av kroppen efter operationen, exempelvis på ryggen, magen eller benen.

Besvären kan vara uttalade och långvariga. Därför räcker det inte att enbart fråga hur stor chansen är att handsvetten minskar. Du behöver också förstå hur operationen kan påverka din samlade situation.

För den som redan planerar dagen kring svettning är det skillnad mellan att torka händerna före ett handslag och att behöva hantera genomblöta kläder över bålen. Det går inte att veta hur just du skulle uppleva en sådan förändring, men möjligheten behöver ingå i beslutet.

Be kirurgen förklara hur kompensatorisk svettning följs upp och vilken hjälp som finns om den blir svår. Utgå inte från att den säkert går över eller kan opereras bort. Minskad svettning i det ursprungliga området behöver vägas mot risken för nya besvär.

Horners syndrom påverkar ögat och ansiktet

Påverkan på sympatiska nervbanor nära halsen kan ge Horners syndrom. Tecken kan vara ett hängande övre ögonlock och en mindre pupill på samma sida. Även svettningen på den sidan av ansiktet kan minska.

Risken är relevant att diskutera när ingreppet berör nerver nära halsregionen. Fråga hur kirurgen bedömer risken med just den planerade operationen och om förändringarna kan bli bestående.

Andra möjliga komplikationer

Andra risker som behöver diskuteras är bland annat:

• Blödning eller infektion.
• Smärta efter ingreppet.
• Pneumothorax vid ingrepp som berör bröstkorgen.
• Otillräcklig minskning av svettningen eller återkommande besvär.

Be också narkospersonalen förklara vad narkosen innebär för dig. Vilka risker som är mest relevanta beror på ingreppet och din hälsa. Du behöver förstå både vad som kan inträffa och hur det i så fall hanteras.

Är sympatektomi permanent och kan klips tas bort?

En sympatektomi där nervvävnad skärs av eller avlägsnas ska betraktas som ett bestående ingrepp. Du bör inte fatta beslutet med förväntningen att nervfunktionen senare säkert kan återställas.

Klips innebär att nerven kläms i stället för att vävnad avlägsnas. Att ett klips kan vara möjligt att ta bort betyder inte att nervfunktionen eller svettningen säkert återgår till hur den var före operationen. Klipsning ska därför inte beskrivas som en garanterat reversibel lösning.

Om möjligheten att ångra ingreppet är avgörande för dig behöver du ta upp det före operationen. Be kirurgen förklara vad som är känt om återhämtad nervfunktion efter den föreslagna tekniken och vad som fortfarande är osäkert.

Ett bestående ingrepp innebär inte heller ett garanterat bestående behandlingsresultat. Svettbesvär kan återkomma även efter en operation. Det första resultatet säger inte ensamt hur situationen kommer att vara på längre sikt.

Vad behöver du planera före och efter operationen?

Förberedelserna ska följa kirurgmottagningens individuella instruktioner. Berätta om dina sjukdomar, läkemedel, allergier och tidigare reaktioner på narkos. Ändra inte läkemedel på egen hand inför ingreppet.

Fråga mottagningen om:

• Vilka undersökningar som behövs före operationen.
• Vad som gäller för mat, dryck och läkemedel.
• Om någon behöver följa dig hem.
• Hur smärtlindringen ska användas.
• När du kan återgå till arbete, studier och fysisk aktivitet.
• Vilka symtom som kräver kontakt och vart du då ska vända dig.

Återhämtningen behöver anpassas efter ingreppet och hur du mår. En tidsuppgift från någon annans operation är inte ett säkert besked om när du själv kan arbeta eller träna. Be därför om råd som passar både operationen och dina vardagsaktiviteter.

Uppföljningen bör inte enbart handla om att såren läker. Berätta också hur svettningen har förändrats i det avsedda området och på resten av kroppen. Om nya svettbesvär påverkar kläder eller aktiviteter behöver kirurgmottagningen känna till det.

Enkla anteckningar om återkommande situationer kan hjälpa dig att beskriva förändringen. Du behöver inte mäta eller dokumentera varje dag. Det kan räcka att notera om du exempelvis behöver byta kläder oftare eller om skrivandet fungerar bättre.

Vilka alternativ bör diskuteras före kirurgi?

Mindre invasiva alternativ bör ha övervägts och, när de är lämpliga, faktiskt prövats innan ett bestående nervingrepp beslutas. Vilka alternativ som är relevanta beror bland annat på behandlingsområdet, tidigare resultat och din hälsa.

Antiperspiranter, lokala eller orala antikolinerga behandlingar, botulinumtoxin och jontofores kan ingå i diskussionen med vården. Antikolinerga behandlingar är läkemedel som påverkar signaleringen till svettkörtlarna. Alla alternativ passar inte för alla behandlingsområden eller personer.

Be om en jämförelse som omfattar mer än möjlig svettminskning. Även biverkningar, tidsåtgång, behov av upprepade behandlingar och vilka områden som kan behandlas behöver vägas in. En behandling som kräver en återkommande rutin ställer andra krav än ett bestående kirurgiskt ingrepp.

Om en tidigare behandling inte hjälpte är det användbart att beskriva hur den genomfördes och varför du slutade. Otillräcklig effekt, hudbesvär och en rutin som inte fungerar i vardagen är olika problem och kan kräva olika nästa steg.

Vad innebär jontofores som alternativ?

Jontofores används för att minska svettningen i behandlade områden utan kirurgi. En jontoforesmaskin ger en svag elektrisk ström med justerbar strömstyrka. SE30 är avsedd för händer, fötter och armhålor, inte ansikte eller bål.

För händer och fötter används vattenbad med anslutna elektroder. Elektroderna leder strömmen och ska vara helt täckta av de medföljande, genomblöta handdukarna. För armhålorna används i stället vattenindränkta elektrodfickor som ska vara genomblöta, täcka elektroderna helt och placeras mot huden.

Handdukarna och elektrodfickorna hindrar huden från att komma i direktkontakt med metallelektroderna. Strömmen leds genom vattnet och huden mellan elektroderna och passerar genom kroppen. Använd drickbart vatten enligt bruksanvisningen, i första hand kranvatten, och tillsätt ingenting.

Exakt hur jontofores minskar svettningen är inte helt klarlagt. Målet är att minska svettningen i de behandlade områdena. Behandlingen minskar inte svettningen i hela kroppen.

Behandlingstid och fortsatt underhåll

För SE30 är vanliga behandlingstider cirka 20 minuter för händer och armhålor och 20 till 40 minuter för fötter. Inledande behandling görs varje dag eller varannan dag tills önskat resultat uppnåtts. Resultat märks ofta inom cirka en till två veckor, men tiden varierar.

Jontofores botar inte hyperhidros, men regelbundna underhållsbehandlingar kan ge mycket god långsiktig kontroll eller minskning av svettningen. Individuella resultat varierar. Underhåll behövs ofta omkring 1 till 2 behandlingstillfällen i veckan, med intervall anpassade enligt bruksanvisningen och det individuella behovet.

Strömstyrka och hudens återhämtning

Behandlingen ska inte göra ont, men milt obehag eller stickningar kan förekomma. Börja lågt och justera strömstyrkan individuellt enligt bruksanvisningen till den högsta nivå som känns behaglig och inte gör ont. Vid smärta avbryter du behandlingstillfället och justerar strömstyrkan enligt bruksanvisningen till en behaglig nivå innan behandlingen återupptas.

Vid hudirritation, rodnad, klåda, blåsor eller brännskador ska behandlingen pausas tills reaktionen gått över och huden har läkt. Torr hud kan lindras med fuktighetskräm mellan behandlingstillfällena. Fuktighetskräm ersätter inte ett nödvändigt uppehåll för läkning.

När SE30 inte ska användas eller kräver läkarbedömning

Använd inte jontofores vid:

• Graviditet eller möjlig graviditet.
• Pacemaker eller implanterbar defibrillator, ICD.
• Metallimplantat i strömmens väg.
• En spiral som innehåller metall, vid behandling av fötterna. Händer och armhålor kan behandlas om inga andra kontraindikationer gäller.
• Skadad hud i behandlingsområdet som inte kan skyddas enligt bruksanvisningen.

Huden ska vara intakt. Undantaget för små skärsår som täcks med ett tjockt lager vaselin gäller inte behandlingsorsakade hudreaktioner som behöver läka. Avbryt om det gör ont.

Rådgör med din ansvariga läkare innan behandling övervägs vid:

• Malign sjukdom, det vill säga cancer, i behandlingsområdet.
• Hjärtsjukdom, exempelvis hjärtrytmrubbningar.
• Nedsatt känsel eller domningar i behandlingsområdet.
• Epilepsi eller annan sjukdom med krampanfall.

Läkaren behöver bedöma om behandlingen är lämplig för dig. Hidroxas kundservice kan svara på maskinfrågor och hjälpa till att klargöra om ett implantat ligger i strömmens väg, men ersätter inte en medicinsk bedömning. Kontakt med läkare eller kundservice upphäver inte ett användningsförbud.

Vilka frågor hjälper dig att fatta ett genomtänkt beslut?

Ett bra kirurgsamtal ska göra både nyttan och nackdelarna begripliga. Du behöver kunna skilja mellan vad operationen är avsedd att förändra och vad den inte kan lova.

Ta gärna med några konkreta frågor:

• Vilket ingrepp föreslår du, och varför passar det mina besvär?
• Vilka resultat kan jag rimligen förvänta mig i mitt behandlingsområde?
• Hur bedömer du risken för svår och långvarig kompensatorisk svettning?
• Vilka förändringar ska jag betrakta som bestående?
• Finns något relevant mindre invasivt alternativ kvar att pröva?
• Vem ansvarar för uppföljning och eventuella nya besvär?

Du behöver inte välja kirurgi bara för att svettningen påverkar dig mycket. Du behöver heller inte tona ned besvären för att du är osäker på operation. Bedömningen ska väga möjlig hjälp mot riskerna och vad behandlingen kräver av dig.

Nästa steg om du överväger cervikal sympatektomi

Cervikal sympatektomi är ett nervingrepp som behöver skiljas från närliggande operationer som ETS. Kirurgi kan minska svettning i utvalda områden, men innebär bestående påverkan och risk för allvarlig, långvarig kompensatorisk svettning.

Be en kvalificerad kirurg gå igenom det exakta operationsförslaget och kvarvarande alternativ innan du tar ställning. Utgå från hur hela din vardag kan påverkas, inte bara från möjligheten till torrare händer.

Vanliga frågor

Är cervikal sympatektomi samma sak som ETS?

Inte nödvändigtvis. Cervikal sympatektomi syftar på sympatiska nerver i halsregionen, medan ETS är endoskopisk torakal sympatektomi genom bröstkorgen. Benämningarna kan överlappa i patientinformation, så be kirurgen precisera vilket anatomiskt ingrepp som planeras.

Kan kompensatorisk svettning bli bestående?

Ja, kompensatorisk svettning kan bli långvarig och innebära svåra besvär. Det är ny överdriven svettning på andra delar av kroppen, exempelvis ryggen, magen eller benen. Utgå inte från att den säkert avtar, utan diskutera risken och möjlig uppföljning med kirurgen före operationen.

Kan en operation med klips ångras?

Att ett klips kan tas bort innebär inte att nervfunktionen säkert återställs. Du kan inte räkna med att svettningen eller eventuella biverkningar återgår till läget före operationen. Klipsning bör därför inte väljas med förväntningen att ingreppet garanterat går att ångra.

Är jontofores samma behandling som sympatektomi?

Nej, jontofores använder svag, justerbar elektrisk ström och innebär inte att nerver skärs av eller avlägsnas. SE30 används för händer, fötter och armhålor, inte ansikte eller bål. Jontofores botar inte hyperhidros, men kan med regelbundet underhåll ge mycket god långsiktig kontroll, även om individuella resultat varierar. Behandlingen har egna användningsbegränsningar som behöver kontrolleras före start.