Fotlukt och diabetes: vad betyder det?

Table of Contents

1. Inledning
2. Vad kan fotlukten bero på?
3. Varför behöver fötterna extra uppmärksamhet vid diabetes?
4. När ska du kontakta vården?
5. En daglig rutin som hjälper dig att upptäcka förändringar
6. Strumpor och skor när fötterna blir mycket fuktiga
7. Vad kan vården undersöka?
8. Undvik att behandla bort varningssignaler hemma
9. När överdriven fotsvett är en del av problemet
10. Jontofores behandlar fotsvett, inte diabetesrelaterade fotsår
11. Säkerhet innan du använder SE30
12. Nästa steg utgår från hur foten mår
13. Vanliga frågor

Inledning

Fotlukt i sig visar inte att du har diabetes. Ofta hänger lukten ihop med svett, hudbakterier och fuktiga strumpor eller skor. Men om du har diabetes behöver en ny eller förändrad lukt bedömas tillsammans med hur fötterna ser ut och känns.

Diabetes kan påverka känseln och blodcirkulationen i fötterna. Då kan ett sår vara svårt att upptäcka och läka sämre. Kontakta vården samma dag om lukten kommer tillsammans med sår, vätska, rodnad, värme eller svullnad, även om det inte gör ont. Mörk eller svart hud, snabbt försämrade besvär eller feber tillsammans med fotförändringar kräver akut bedömning.

Vad kan fotlukten bero på?

Fotlukt uppstår ofta när bakterier på huden bryter ner ämnen i svett och hudrester. Lukten kan dröja kvar i fuktiga strumpor och skor. Därför kan både fötterna och skorna lukta, även efter att du har bytt strumpor.

Om du har kraftig fotsvett kan skorna bli genomvåta och behöva torka innan de går att använda igen. Tar du på dig samma skor medan de fortfarande är fuktiga nästa morgon blir det svårt att hålla fötterna torra. Det betyder inte automatiskt att du sköter hygienen dåligt.

Fotsvamp är en annan möjlig förklaring när lukten förekommer tillsammans med klåda, fjällning eller sprickor, särskilt mellan tårna. Sådana hudförändringar behöver skiljas från enbart svettning. Har du diabetes bör du be vården bedöma sprickor eller misstänkt infektion, i stället för att bara försöka dölja lukten.

Det går inte att avgöra orsaken genom att beskriva lukten som sur, söt eller stark. En viss lukt visar varken säkert att du har diabetes eller vilken infektion som eventuellt finns. Hudens utseende, sår, känsel och övriga symtom ger viktigare information för bedömningen.

Varför behöver fötterna extra uppmärksamhet vid diabetes?

Diabetes kan med tiden skada nerver och blodkärl. Alla med diabetes får inte sådana komplikationer, men förändringarna kan göra vanliga fotproblem svårare att upptäcka och behandla.

Nervskada kallas neuropati. Den kan ge domningar, stickningar, smärta eller nedsatt känsel. Om känseln är nedsatt kanske du inte märker att en sko skaver eller att en blåsa har gått sönder. Att det inte gör ont är därför inte ett säkert tecken på att huden är oskadad.

Försämrad blodcirkulation kan göra att ett sår läker sämre. Om såret blir infekterat kan problemet förvärras och kräva behandling. Ett infekterat sår kan lukta, men lukten ensam kan inte visa hur allvarligt tillståndet är.

Det är viktigt att inte missa ett sår, en infektion eller en förändrad cirkulation bakom lukten. Regelbundna fotkontroller hjälper dig och vården att upptäcka sådant som inte känns.

Du behöver inte själv kunna skilja alla dessa orsaker åt. Lägg märke till förändringar och sök hjälp när något avviker från hur fötterna brukar vara.

När ska du kontakta vården?

Ta av strumporna och titta på båda fötterna om du upptäcker en ny lukt. Undersök även fotsulorna och mellan tårna. Se efter om det finns sprickor, blåsor, sår, missfärgning eller vätska på huden eller strumpan.

En fot som nyligen blivit varm, röd eller svullen behöver bedömas snabbt även om du inte hittar något öppet sår. Försök inte avgöra hemma om förändringen beror på infektion eller något annat.

Berätta vid kontakten att du har diabetes och vad som har förändrats. Nämn när lukten började, om du ser ett sår och om strumpan har blivit fläckig av vätska eller blod. Om mottagningen är stängd kan 1177 hjälpa dig att hitta rätt vårdnivå, men vänta inte med akut vård vid allvarliga symtom.

En daglig rutin som hjälper dig att upptäcka förändringar

Daglig fotvård handlar både om att hålla huden ren och att se sådant som kanske inte känns. En enkel rutin när du byter strumpor kan hjälpa dig att hålla koll.

1. Titta på hela foten. Kontrollera ovansidan, hälen, fotsulan och mellan tårna. Använd en spegel eller be någon hjälpa dig om du inte ser ordentligt.
2. Tvätta försiktigt. Använd ljummet vatten och mild tvål. Undvik hett vatten, särskilt om känseln är nedsatt.
3. Torka noggrant. Var särskilt uppmärksam mellan tårna, där fukt lätt blir kvar.
4. Smörj torr hud. Använd fuktighetskräm på torra delar av fötterna, men inte mellan tårna.
5. Ta på rena, torra strumpor. Byt igen om de blir fuktiga under dagen.
6. Kontrollera skorna. Se efter att det inte finns grus, veck eller sömmar som kan skava innan du tar på dig dem.

Undvik att blötlägga fötterna. Vid diabetes rekommenderas tvätt framför fotbad, som kan torka ut huden. Ett fotbad är inte en behandling för ett illaluktande sår.

Skydda också fötterna mot skador genom att använda skor eller tofflor som passar, även inomhus. Om känseln är nedsatt kan du annars missa att du trampar på något vasst eller utsätter huden för värme.

Om du upptäcker en förändring ska du inte vänta till nästa planerade diabetesbesök. Den dagliga kontrollen kompletterar vårdens undersökningar men ersätter dem inte.

Strumpor och skor när fötterna blir mycket fuktiga

Torra strumpor hjälper bara en stund om skorna fortfarande är fuktiga inuti. Låt därför skorna torka ordentligt mellan användningarna. Om du har möjlighet kan du växla mellan olika par, i stället för att ta på dig ett par som fortfarande är blött.

Välj strumpor som sitter bekvämt utan att strama eller bilda veck. Var uppmärksam på hur materialet fungerar för just dig. Om strumporna blir genomvåta kan ett extra par göra det lättare att hålla huden torr under dagen.

Skorna ska ge tårna plats och inte skava. En sko som luktar är inte automatiskt farlig, men en sko som återkommande orsakar rodnad, tryckmärken eller blåsor behöver ses över. Har du nedsatt känsel bör du inte använda smärta som enda mått på passformen.

Om du behöver planera varje dag efter vilka skor som har hunnit torka är det också relevant att berätta för vården. Det visar hur mycket du svettas och hur det påverkar vardagen, inte bara hur starkt skorna luktar.

Vad kan vården undersöka?

Vid fotbesvär och diabetes behöver vården bedöma mer än lukten. Undersökningen kan omfatta huden, känseln och blodcirkulationen. Ett sår kan behöva bedömas även om det ser litet ut.

Berätta om du har märkt domningar eller om skorna skaver utan att det känns. Sådana uppgifter hjälper vården att bedöma vilken fotvård och uppföljning du behöver. Nämn också om du tidigare har haft fotsår.

Personer med diabetes behöver regelbundna fotundersökningar. Har du tidigare haft fotsår, nedsatt känsel eller cirkulationsproblem kan tätare kontroller behövas. Följ den plan du får av ditt diabetesteam.

Du kan förbereda besöket genom att tänka igenom:

• När lukten eller hudförändringen började.
• Om besvären finns på en eller båda fötterna.
• Om du har märkt vätska, blod eller nya tryckmärken.
• Om känseln har förändrats eller skorna börjat passa annorlunda.

Om du inte har diabetes men undrar om lukten betyder att du har fått sjukdomen kan du kontakta vårdcentralen. Diabetes bedöms med medicinsk utredning och blodprov, inte genom fotlukt.

Undvik att behandla bort varningssignaler hemma

Det kan vara lockande att börja med deodorant, starka rengöringsmedel eller upprepade fotbad. Men om huden är skadad eller foten har förändrats behöver orsaken bedömas först. Att lukten tillfälligt minskar visar inte att ett sår har läkt.

Skär inte bort förhårdnader själv och använd inte frätande medel mot liktornar utan råd från vården. Felaktig behandling kan skada huden. Be om hjälp med säker fotvård om du har svårt att nå fötterna, ser dåligt eller har tjocka eller inåtväxande naglar.

Följ din ordinerade diabetesbehandling och de individuella mål du har fått för blodsockret. God diabetesbehandling är en del av att skydda nerver och blodkärl, men ett nytt fotproblem behöver ändå bedömas. Ett bra blodsockervärde utesluter inte att du har fått ett sår.

När överdriven fotsvett är en del av problemet

Hyperhidros är ett tillstånd där svettningen är överdriven och inte står i proportion till situationen eller aktiviteten. Fötterna kan exempelvis bli mycket våta utan att du har tränat eller varit särskilt varm. Stress och känslor kan också påverka svettningen.

Om strumporna snabbt blir genomvåta eller skorna ständigt behöver torka kan överdriven fotsvett vara en möjlig förklaring. Det är däremot inte en diagnos som går att ställa enbart utifrån fukt eller lukt.

Svettning, hudproblem och diabetesrelaterade komplikationer behöver hållas isär när behandling väljs. En behandling som minskar svettningen behandlar inte automatiskt fotsvamp, sår eller infektion. Vid diabetes ska förändrad känsel och hudskador därför uppmärksammas innan du börjar behandla fotsvetten hemma.

Jontofores behandlar fotsvett, inte diabetesrelaterade fotsår

Jontofores används för att minska svettningen i det behandlade området. Vid behandling av fötterna med SE30 placeras fötterna i vattenbad med anslutna elektroder. Elektroderna leder ström och ska täckas helt av de medföljande, genomblöta handdukarna så att huden inte kommer i direktkontakt med metallen.

Maskinen ger en svag elektrisk ström med justerbar strömstyrka. Strömmen leds genom vattnet och huden och passerar genom kroppen mellan elektroderna. Använd drickbart vatten, i första hand kranvatten, och tillsätt ingenting.

Exakt hur jontofores minskar svettningen är inte helt klarlagt. Metoden är avsedd för svettbesvären, inte för att behandla diabetes, förbättra blodcirkulationen eller läka sår.

För SE30 gäller följande vanliga behandlingsförlopp:

Behandlingen ska inte göra ont, men milt obehag eller stickningar kan förekomma. Börja med låg strömstyrka och justera individuellt enligt bruksanvisningen till en behaglig nivå som inte gör ont, inom tillåtna inställningar. Vid smärta ska behandlingstillfället avbrytas och strömstyrkan justeras till en behaglig nivå enligt bruksanvisningen innan du fortsätter.

Vattenbaden vid jontofores är en del av behandlingen, inte ett allmänt fotvårdsråd vid diabetes. Har du fotproblem eller är osäker på känseln eller cirkulationen ska din ansvariga läkare bedöma detta innan behandlingen övervägs.

Säkerhet innan du använder SE30

Diabetes är inte i sig ett generellt användningsförbud för SE30. Däremot kan komplikationer och andra medicinska tillstånd påverka om behandlingen är lämplig.

Använd inte jontofores vid följande

• Graviditet eller möjlig graviditet.
• Pacemaker eller implanterbar defibrillator, ICD.
• Metallimplantat i strömmens väg.
• En spiral som innehåller metall, vid behandling av fötterna.
• Skadad hud i behandlingsområdet som inte kan skyddas enligt bruksanvisningen.

En spiral som innehåller metall begränsar endast behandling av fötterna. Händerna och armhålorna kan behandlas om inga andra användningsförbud eller tillstånd som kräver läkarbedömning gäller.

Rådgör med din ansvariga läkare innan behandling övervägs vid följande

• Malign sjukdom, det vill säga cancer, i behandlingsområdet.
• Hjärtsjukdom, exempelvis hjärtrytmrubbningar.
• Nedsatt känsel eller domningar i behandlingsområdet.
• Epilepsi eller annan sjukdom med krampanfall.

Din ansvariga läkare behöver bedöma om behandlingen är lämplig för dig. Att du har rådfrågat läkaren innebär inte i sig att behandlingen är lämplig. Hidroxas kundservice kan svara på frågor om maskinen, bruksanvisningen och om ett implantat ligger i strömmens väg, men ersätter inte medicinsk bedömning eller upphäver ett användningsförbud.

Huden ska vara intakt. Bruksanvisningens begränsade undantag gäller små skärsår som täcks med ett tjockt lager vaselin. Ett nytt fotsår vid diabetes ska bedömas av vården, inte täckas för att du ska kunna fortsätta behandla hemma.

Hudreaktioner kräver uppehåll

Möjliga biverkningar omfattar hudirritation, rodnad, klåda, torr hud, blåsor och mindre brännskador. Stickningar i huden, domningar i musklerna, mindre ofarliga elektriska stötar och kontaktallergi mot aluminium i elektroderna kan också förekomma. Ökad svettning är vanligt under de första behandlingstillfällena.

Vid hudirritation, rodnad, klåda, blåsor eller brännskador ska behandlingen pausas tills reaktionen har gått över och huden har läkt. Sådana reaktioner ska inte täckas med vaselin för att fortsätta behandlingen. Torr hud kan lindras med fuktighetskräm mellan behandlingstillfällena. Vid misstänkt kontaktallergi ska behandlingen avbrytas och både Hidroxas kundservice och vården kontaktas.

Nästa steg utgår från hur foten mår

Fotlukt betyder inte automatiskt diabetes. Har du diabetes är det viktigaste att upptäcka sår och andra förändringar tidigt, inte att bara få bort lukten.

Om överdriven fotsvett är problemet kan jontofores minska svettningen. Metoden botar inte hyperhidros, men regelbunden underhållsbehandling kan ge mycket god långsiktig kontroll. Resultaten varierar mellan olika personer. Börja med att kontrollera huden och kontakta vården om foten har förändrats.

Vanliga frågor

Är illaluktande fötter ett tecken på diabetes?

Fotlukt i sig visar inte att du har diabetes. Vanliga förklaringar är svett, hudbakterier och fuktiga strumpor eller skor. Om du misstänker diabetes kan vårdcentralen bedöma om du behöver provtagning.

Kan ett infekterat fotsår vara smärtfritt vid diabetes?

Ja, nedsatt känsel kan göra att ett sår inte gör ont. Har du diabetes och upptäcker sår, vätska, rodnad, värme eller svullnad ska du kontakta vården samma dag. Mörk eller svart hud, snabb försämring eller feber tillsammans med fotförändringar kräver akut bedömning.

Ska jag använda fotbad för att få bort lukten?

Vid diabetes är det bättre att tvätta fötterna försiktigt i ljummet vatten och torka noggrant, särskilt mellan tårna, än att blötlägga dem. Fotbad kan torka ut huden. Ny eller kvarstående lukt, särskilt tillsammans med hudförändringar, behöver bedömas i stället för att behandlas med upprepade fotbad.

Kan jag använda jontofores om jag har diabetes?

Diabetes innebär inte automatiskt ett användningsförbud, men fotens hud, känsel och cirkulation behöver beaktas. Vid nedsatt känsel eller domningar ska din ansvariga läkare bedöma lämpligheten innan behandling övervägs. SE30 ska inte användas på skadad hud som inte kan skyddas enligt bruksanvisningen, och övriga kontraindikationer gäller också. Jontofores behandlar fotsvett, inte diabetesrelaterade sår eller infektioner.