Table of Contents

  1. Inledning
  2. När ska du ringa 112?
  3. Vad gör du medan du väntar på hjälp?
  4. Vad betyder kalla och klibbiga händer?
  5. Hur hänger kallsvettning och hjärtinfarkt ihop?
  6. Hur skiljer sig återkommande handsvett från akut kallsvettning?
  7. Kan stress ge kalla och svettiga händer?
  8. När ska du kontakta vårdcentralen eller 1177?
  9. Vad är bra att berätta för vården?
  10. När handsvetten tar plats i vardagen
  11. När kan jontofores vara aktuellt för händerna?
  12. Vem behöver avstå eller få en läkarbedömning?
  13. Låt symtomen styra nästa steg
  14. Vanliga frågor

Inledning

Kalla och klibbiga händer kan förekomma vid en hjärtinfarkt, men de kan också ha andra orsaker. Hur du mår i övrigt och om besvären är nya spelar stor roll för hur bråttom det är att få hjälp.

Ring 112 direkt om du blir kallsvettig och samtidigt får tryck eller smärta i bröstet, andnöd eller känner dig påtagligt sjuk. Ring också 112 vid plötslig kallsvettning med kraftig svaghet eller svimningskänsla, även utan bröstsmärta.

Långvarig handsvett utan andra akuta symtom behöver bedömas på ett annat sätt. Det är viktigt att se till både hur besvären har uppstått och vilka andra symtom du har.

När ska du ringa 112?

Ring 112 vid misstanke om hjärtinfarkt. Du behöver inte vara säker på orsaken innan du ringer, och du ska inte vänta på att alla tänkbara symtom ska uppträda.

Reagera särskilt om kallsvettningen kommer tillsammans med något av följande:

  • Tryck, smärta, tyngdkänsla eller ett åtstramande obehag i bröstet.
  • Smärta eller obehag som sprider sig till en arm, båda armarna, ryggen, halsen eller käken.
  • Plötslig eller uttalad andnöd.
  • Illamående tillsammans med bröstobehag, andnöd eller tydlig sjukdomskänsla.
  • Kraftig yrsel, svimningskänsla eller plötslig uttalad svaghet.

Bröstbesvär behöver inte kännas som en skarp smärta. Ett ovanligt tryck eller en tyngdkänsla kan också vara en varningssignal. En hjärtinfarkt kan förekomma utan smärta i vänster arm.

Ring 112 även utan bröstsmärta om du plötsligt blir kallsvettig och mycket svag, förvirrad eller nära att svimma. Sådana symtom kan ha flera allvarliga orsaker och ska inte bedömas enbart som ett svettproblem.

Du behöver inte avgöra hemma om symtomen kommer från hjärtat. Det viktiga är att få hjälp snabbt.

Vad gör du medan du väntar på hjälp?

Om du misstänker hjärtinfarkt ska du avbryta det du håller på med och ringa 112. Kör inte själv till sjukhuset. Ambulanspersonalen kan bedöma dig och påbörja vård under transporten.

Gör följande medan du väntar:

  1. Sätt dig eller vila i en ställning där du kan andas så bekvämt som möjligt.
  2. Följ instruktionerna från SOS-operatören.
  3. Be någon stanna hos dig om det finns någon i närheten.
  4. Berätta om symtomen förändras eller förvärras.

Vänta inte för att se om handsvetten försvinner efter att du har torkat eller värmt händerna. Försök inte heller pröva din ork genom att gå i trappor eller anstränga dig.

Om någon blir medvetslös och inte andas normalt ska du ringa 112 och följa instruktionerna om hjärt-lungräddning. Använd högtalarfunktionen så att du kan få vägledning samtidigt som du hjälper personen.

Vad betyder kalla och klibbiga händer?

Kalla och klibbiga händer beskriver hur huden känns, inte en bestämd diagnos. Handflatorna är fuktiga av svett och känns samtidigt kalla eller svala. Det säger i sig inte varför svettningen har uppstått.

När du beskriver besvären för vårdpersonalen kan du använda vanliga ord. Berätta exempelvis om händerna blev våta plötsligt, om du svettades på fler ställen och hur du mådde samtidigt.

Kallsvettning är inte samma sak som att bara ha kalla händer. Kalla händer behöver inte vara svettiga, och svettiga händer behöver inte vara kalla. Beskriv därför gärna både fukten och kylan.

Du kan inte dra slutsatsen att hjärtat pumpar dåligt enbart för att händerna känns kalla. Vården behöver väga in hela symtombilden för att bedöma hjärtats funktion.

Hur hänger kallsvettning och hjärtinfarkt ihop?

Vid en hjärtinfarkt får en del av hjärtmuskeln otillräckligt med syre eftersom blodflödet till området hindras. Kallsvettning kan ingå i kroppens reaktion på detta akuta tillstånd. Svettningen behöver inte vara begränsad till händerna.

Kallsvettning förekommer också vid andra tillstånd. Det går därför inte att bekräfta en infarkt genom att känna på handflatorna, och inte heller att utesluta en infarkt för att händerna är torra.

Det är kombinationen av symtom och hur de har uppstått som behöver bedömas. Ny kallsvettning med brösttryck eller andnöd har en annan betydelse än handflator som återkommande har varit våta under lång tid medan du i övrigt har mått bra.

En hjärtinfarkt kan förekomma utan tydlig bröstsmärta. Vänta därför inte på en viss sorts smärta om du plötsligt blir mycket sjuk.

Hur skiljer sig återkommande handsvett från akut kallsvettning?

Hyperhidros är ett tillstånd där svettningen är överdriven och inte står i proportion till situationen eller aktiviteten. Vid handsvett kan handflatorna exempelvis vara våta även när du sitter stilla i soffan och inte behöver svalka kroppen efter ansträngning.

För dig som länge har haft sådana besvär kan svettningen vara ett återkommande vardagsproblem. Du kanske torkar händerna innan du tar i ett papper eller behöver göra flera försök för att använda telefonen med våta fingrar. Det mönstret skiljer sig från att plötsligt kallsvettas och samtidigt må dåligt.

Några frågor kan hjälpa dig att beskriva skillnaden:

FrågaVad som är relevant att lägga märke till
När började det?Om besvären har återkommit under lång tid eller uppstått plötsligt.
Var svettas du?Om du svettas bara i handflatorna eller även på andra delar av kroppen.
Hur mår du samtidigt?Om du mår som vanligt eller har exempelvis bröstobehag, andnöd eller yrsel.
Har mönstret ändrats?Om du svettas mer, i andra situationer eller har nya symtom jämfört med tidigare.

Även om du har känd hyperhidros ska nya akuta symtom bedömas utifrån hur du mår nu. Tidigare handsvett förklarar inte automatiskt ett nytt tillfälle med brösttryck eller svimningskänsla.

Kan stress ge kalla och svettiga händer?

Känslor och stress kan påverka svettningen, liksom värme och fysisk aktivitet. Du kan märka att händerna blir våtare inför ett handslag, under ett samtal eller när du känner dig pressad. Att svettningen påverkas av känslor utesluter inte hyperhidros.

Det kan vara svårt att på egen hand skilja stressreaktioner från vissa akuta sjukdomssymtom. Att du känner oro betyder inte att oron säkert är orsaken till kroppens reaktion. Oro kan också komma av att du plötsligt mår annorlunda.

Förklara därför inte bort nytillkommet bröstobehag, andnöd eller kraftig svimningskänsla som stress. Vid akuta varningssignaler ska du söka hjälp även om du tidigare har haft liknande känslor under en stressig period.

Om besvären återkommer utan akuta varningssignaler kan du ta upp både svettningen och oron med vårdcentralen. Du behöver inte själv avgöra vad som orsakar besvären innan du söker vård.

När ska du kontakta vårdcentralen eller 1177?

Om du bara har kalla eller fuktiga händer och i övrigt mår som vanligt är det inte samma situation som plötslig kallsvettning med tydlig sjukdomskänsla. Återkommande eller förändrade besvär kan ändå behöva bedömas.

Kontakta vårdcentralen om:

  • Handsvetten återkommer och stör sådant du behöver eller vill göra.
  • Du har börjat svettas på ett nytt sätt utan en tydlig förklaring.
  • Besvären har ökat eller förändrats jämfört med ditt vanliga mönster.
  • Du har återkommande yrsel, hjärtklappning eller andra symtom som behöver bedömas, men inte pågående akuta varningssignaler.

Ring 1177 om du behöver hjälp att bedöma hur snabbt du bör söka vård och det inte är en akut situation. Vid misstanke om hjärtinfarkt eller annan allvarlig akut sjukdom ska du däremot ringa 112 direkt.

Om symtomen förändras medan du väntar på en bokad tid kan du behöva söka hjälp tidigare. En planerad vårdkontakt ersätter inte akut hjälp vid nytillkomna varningssignaler.

Vad är bra att berätta för vården?

En konkret beskrivning hjälper vårdpersonalen att förstå vad som har hänt. Du behöver inga mätvärden eller omfattande anteckningar för att söka hjälp.

Vid en planerad kontakt kan du fundera över följande:

  • När besvären började och om de kom plötsligt eller gradvis.
  • Hur ofta händerna blir kalla och fuktiga.
  • Om svettningen kommer i vila, vid aktivitet eller i känslomässigt påfrestande situationer.
  • Om båda händerna påverkas och om du svettas på fler ställen.
  • Vilka andra symtom som kommer samtidigt.
  • Vilka sjukdomar du har och vilka läkemedel du använder.

Beskriv också vad svettningen gör svårt. Att papper blir blöta när du skriver prov eller att telefonen är svår att använda säger mer om besvärens omfattning än att bara kalla dem jobbiga.

Vid akuta symtom ska du inte samla ihop alla uppgifter innan du ringer. Börja med att beskriva vad som händer just nu och var du befinner dig. SOS-operatören ställer de frågor som behövs.

När handsvetten tar plats i vardagen

Återkommande handsvett kan kräva uppmärksamhet även när du inte känner dig sjuk. Om papper blir våta medan du skriver kan du behöva pausa och torka händerna för att texten inte ska smetas ut. Det kan störa det du håller på med.

Besvären kan också påverka närhet. Du kanske undviker att hålla handen under en dejt och samtidigt funderar över om det uppfattas som ointresse. Då kan svettningen påverka både vad du gör och hur mycket du behöver tänka på situationen.

Sådana konsekvenser är relevanta att ta upp med vården. Du behöver inte vänta tills handsvetten gör en aktivitet omöjlig för att fråga om bedömning och behandling.

När orsaken har bedömts går det att diskutera vilken behandling som passar. Behandling av långvarig handsvett är en annan fråga än att bedöma nytillkomna akuta symtom.

När kan jontofores vara aktuellt för händerna?

Jontofores används för att minska överdriven svettning i behandlade områden. Metoden behandlar inte hjärtinfarkt och ska inte användas för att hantera oförklarad akut kallsvettning.

Vid handbehandling med SE30 placerar du händerna i vattenbad med elektroder som är anslutna till maskinen. Elektroderna leder strömmen och ska täckas helt av de medföljande, genomblöta handdukarna så att huden inte kommer i direktkontakt med metallen. Maskinen ger en svag, justerbar elektrisk ström som leds genom vattnet och huden mellan elektroderna.

Använd drickbart vatten enligt bruksanvisningen och tillsätt ingenting. Exakt hur jontofores minskar svettningen är inte helt klarlagt.

Det vanliga behandlingsförloppet för händer med SE30 är:

  • Cirka 20 minuter per behandlingstillfälle.
  • Inledande behandling varje dag eller varannan dag tills önskat resultat har uppnåtts.
  • Märkbar minskning ofta inom cirka 2 veckor, men tiden varierar.
  • Fortsatt underhållsbehandling, ofta omkring 1 till 2 behandlingstillfällen i veckan, anpassat efter resultat och bruksanvisning.

Hur ska behandlingen kännas?

Behandlingen ska inte göra ont, men milt obehag eller stickningar kan förekomma. Börja med låg strömstyrka och justera individuellt enligt bruksanvisningen till den högsta nivå som känns behaglig och inte gör ont, inom maskinens tillåtna inställningar. Vid smärta avbryter du behandlingstillfället och justerar strömstyrkan enligt bruksanvisningen till en behaglig nivå innan du fortsätter.

Vad gör du om huden reagerar?

Vid hudirritation, rodnad, klåda, blåsor eller brännskador ska behandlingen pausas tills reaktionen har gått över och huden har läkt. Torr hud kan lindras med fuktighetskräm mellan behandlingstillfällena, men krämen ersätter inte ett nödvändigt behandlingsuppehåll.

Vid misstänkt kontaktallergi mot aluminium i elektroderna ska du avbryta behandlingen och kontakta både Hidroxas kundservice och vården.

Vem behöver avstå eller få en läkarbedömning?

Läs bruksanvisningen och kontrollera om något hindrar behandling innan du börjar. Frågor om medicinska tillstånd och individuell lämplighet ska bedömas av din ansvariga läkare, inte av kundservice.

Använd inte jontofores i följande situationer

  • Du är gravid eller kan vara gravid.
  • Du har pacemaker eller implanterbar defibrillator, ICD.
  • Du har metallimplantat i strömmens väg.
  • Du har skadad hud i behandlingsområdet som inte kan skyddas enligt bruksanvisningen.

En spiral som innehåller metall hindrar behandling av fötterna, men inte av händerna eller armhålorna, förutsatt att inga andra kontraindikationer gäller. Vid osäkerhet om ett implantat ligger i strömmens väg kan Hidroxas kundservice eller vårdpersonal hjälpa till att klargöra det före behandling. En sådan kontakt upphäver inte ett användningsförbud.

Huden ska annars vara intakt. Bruksanvisningens begränsade undantag gäller små skärsår som täcks med ett tjockt lager vaselin. Avbryt om det gör ont. Undantaget ersätter inte kravet på läkning vid hudreaktioner som orsakats av behandlingen.

Rådgör med din ansvariga läkare innan behandling övervägs

Det gäller om du har:

  • Malign sjukdom, det vill säga cancer, i behandlingsområdet.
  • Hjärtsjukdom, exempelvis hjärtrytmrubbningar.
  • Nedsatt känsel eller domningar i behandlingsområdet.
  • Epilepsi eller annan sjukdom med krampanfall.

Din ansvariga läkare behöver bedöma om behandlingen är lämplig för dig. En kontakt med läkaren innebär inte automatiskt att behandlingen kan användas.

Låt symtomen styra nästa steg

Kalla och klibbiga händer kan förekomma vid hjärtinfarkt, men känslan i händerna räcker inte för att avgöra orsaken. Vid plötslig kallsvettning med akuta varningssignaler ska du ringa 112. Vid återkommande handsvett utan sådana symtom kan vårdcentralen hjälpa dig vidare.

Jontofores kan minska handsvett men botar inte hyperhidros. Regelbunden underhållsbehandling kan ge mycket god långsiktig kontroll, även om resultaten varierar mellan personer. Få oförklarade besvär bedömda innan du väljer behandling.

Vanliga frågor

Är kalla och svettiga händer i sig ett tecken på hjärtinfarkt?

Kalla och svettiga händer räcker inte för att avgöra om du har en hjärtinfarkt. Ring 112 om de kommer tillsammans med exempelvis brösttryck, andnöd eller tydlig akut sjukdomskänsla. Återkommande besvär utan akuta varningssignaler kan bedömas på vårdcentralen.

Kan du ha hjärtinfarkt utan ont i bröstet?

Ja, en hjärtinfarkt kan förekomma utan tydlig bröstsmärta. Plötslig kallsvettning med uttalad andnöd, kraftig svaghet eller svimningskänsla kan vara tecken på ett allvarligt akut tillstånd även om bröstet inte gör ont. Ring 112 vid sådana symtom och vänta inte på att bröstsmärta ska tillkomma.

Ska du ringa 112 eller 1177 om händerna blir kallsvettiga?

Ring 112 vid misstänkt hjärtinfarkt eller om kallsvettningen kommer med allvarliga akuta symtom, som brösttryck, uttalad andnöd eller kraftig svimningskänsla. Ring 1177 om du behöver råd om nytillkomna besvär men inte har akuta varningssignaler. Långvarig handsvett som stör vardagen kan du ta upp med vårdcentralen.

Kan du använda SE30 om du har en hjärtsjukdom?

Om du har en hjärtsjukdom, exempelvis hjärtrytmrubbningar, behöver du rådgöra med din ansvariga läkare innan jontofores övervägs. Läkaren måste bedöma om behandlingen är lämplig för dig, och kontakten innebär inte automatiskt klartecken. SE30 ska inte användas om du har pacemaker eller implanterbar defibrillator, ICD. Behandla inte nytillkommen oförklarad kallsvettning med maskinen.