Kalla och fuktiga händer när du är sjuk

Table of Contents

1. Inledning
2. När behöver du söka vård?
3. Varför kan händerna bli kalla och fuktiga?
4. Vad kan du göra hemma vid lindriga besvär?
5. Kan det finnas andra orsaker än infektion?
6. Hur skiljer sig detta från hyperhidros?
7. Om handsvetten fortsätter efter sjukdomen
8. När kan jontofores vara relevant för handsvett?
9. Säkerhet innan du överväger behandling
10. Utgå från hur du mår
11. Vanliga frågor

Inledning

Kalla och fuktiga händer när du är sjuk kan hänga ihop med feber, kroppens temperaturreglering eller en stressreaktion. Handsvetten visar inte i sig vad orsaken är och betyder inte automatiskt att du har hyperhidros, det vill säga överdriven svettning.

Det viktigaste är hur du mår i övrigt. Vid lindriga besvär kan vila, dryck och uppmärksamhet på andra symtom räcka. Ring 112 om kallsvettningen kommer tillsammans med bröstsmärta, svår andnöd, förvirring eller medvetandepåverkan. Om händerna fortsätter att vara ovanligt svettiga efter att du har återhämtat dig behöver besvären bedömas.

När behöver du söka vård?

Fuktiga handflator är inte samma sak som att plötsligt bli kallsvettig och mycket sjuk. Hur snabbt besvären kommer och vilka andra symtom du har avgör hur bråttom det är att få hjälp.

Ring 112 om kallsvettningen kommer tillsammans med något av följande:

• Smärta eller tryck i bröstet, särskilt med andnöd eller smärta som strålar mot armen eller käken.
• Svåra andningsbesvär.
• Nytillkommen förvirring, svårighet att hålla dig vaken eller medvetslöshet.
• Svimning utan snabb återhämtning eller en snabb försämring där du blir mycket svag, blek och kallsvettig.

Sådana symtom kan förekomma vid allvarliga tillstånd som påverkar hjärtat eller cirkulationen, men också vid svår infektion. Du behöver inte själv veta vilken sjukdom det kan vara innan du ringer. Vänta inte på att handsvetten ska gå över.

Ring 1177 för bedömning om du känner dig tydligt sjuk och är osäker på hur snabbt du behöver vård. Det gäller exempelvis om du blir allt sämre, har ihållande kräkningar, uttalad yrsel eller svårt att få i dig vätska. Vid akut försämring med varningssymtomen ovan ska du ringa 112 i stället.

Kontakta vårdcentralen om svettningen återkommer utan tydlig förklaring eller fortsätter efter sjukdomsperioden. Berätta också om andra symtom, även om händerna är det du först har lagt märke till.

Varför kan händerna bli kalla och fuktiga?

Feber och svettning kan avlösa varandra

Svett hjälper kroppen att avge värme när den avdunstar från huden. Vid en infektion kan kroppens temperaturreglering förändras så att du först fryser och senare svettas. Svettningen kan öka när febern sjunker.

Du kan känna dig varm i kroppen samtidigt som händerna känns svala och fuktiga. Hudens temperatur är inte samma sak som temperaturen inne i kroppen, så det går inte att avgöra om du har feber genom att känna på handflatorna.

En svettig period visar inte heller säkert att infektionen är över. Feber kan variera under sjukdomsförloppet, och hur du mår i övrigt behöver vägas in.

Kroppens stressreaktion kan påverka handsvetten

Svettning påverkas också av det autonoma nervsystemet, som styr funktioner utan att du behöver tänka på dem. Oro kan sätta i gång en stressreaktion med svettning, ibland tillsammans med hjärtklappning eller darrningar.

När du är sjuk kan obehaget bidra till en sådan reaktion. Du kan till exempel märka fuktiga handflator när du sitter stilla och försöker vila, trots att rummet inte är varmt.

Det betyder inte att symtomen bara beror på oro. Liknande reaktioner kan ha flera medicinska orsaker, och nytillkomna besvär ska inte avfärdas som stress utan att sammanhanget bedöms. Mängden svett eller känslan av kyla kan inte ensam skilja orsakerna åt.

Vad kan du göra hemma vid lindriga besvär?

Om besvären är lindriga och du i övrigt mår förhållandevis bra kan du börja med enkel egenvård. Målet är att underlätta återhämtningen och lindra obehaget.

• Vila efter hur du mår. Försök inte träna eller bli extra varm för att framkalla mer svett.
• Drick regelbundet. Små mängder åt gången kan vara lättare om du mår illa. Vid omfattande vätskeförluster kan du behöva råd om vätskeersättning från apotek eller vården.
• Anpassa kläder och täcke. Välj sådant du enkelt kan ta av eller lägga till när du växlar mellan att frysa och känna dig varm.
• Mät temperaturen om du misstänker feber. En temperaturmätning ger bättre information än hur händerna känns.
• Torka händerna försiktigt när det behövs. En mjuk handduk kan göra det lättare att hålla telefonen eller hantera vardagssaker utan att du behöver gnugga huden upprepade gånger.

Feber och kraftig svettning kan öka vätskeförlusten. Kontakta vården om du har svårt att dricka eller blir tydligt påverkad. Kalla och fuktiga händer räcker däremot inte för att avgöra om du har vätskebrist.

Du behöver inte försöka hålla händerna torra hela tiden. Om telefonen blir svår att använda kan du lägga den ifrån dig en stund och torka händerna före nästa försök.

Egenvård ersätter inte bedömning vid varningssymtom. Att kallsvettningen tillfälligt minskar efter vila eller dryck är inte ett skäl att bortse från exempelvis bröstsmärta eller andningssvårigheter.

Kan det finnas andra orsaker än infektion?

Lågt blodsocker är särskilt relevant vid diabetes

Lågt blodsocker kan ge kallsvettning tillsammans med darrningar, hunger och yrsel. Förvirring kan också förekomma. Det är särskilt relevant om du har diabetes och använder insulin eller andra läkemedel som kan sänka blodsockret.

Om du har diabetes, kontrollera blodsockret när det är möjligt och följ din individuella behandlingsplan. Sjukdom och förändrat matintag kan göra det svårare att hålla blodsockret stabilt. Kontakta diabetesteamet eller 1177 om du är osäker på hur du ska hantera situationen.

Ge inte mat eller dryck till någon som är medvetslös eller inte kan svälja säkert. Ring 112 vid medvetslöshet eller kraftig medvetandepåverkan. Hos en person utan känd diabetes räcker handsvett inte för att dra slutsatsen att blodsockret är lågt.

Återkommande svettning kan behöva utredas

Det finns fler möjliga orsaker till svettning än infektion och lågt blodsocker. Exempelvis kan en överaktiv sköldkörtel ge ökad svettning. Sådana orsaker kan behöva undersökas om besvären återkommer eller finns kvar när du inte längre känner dig sjuk.

Beskriv när svettningen uppstår och vilka andra förändringar du har märkt. Berätta vilka läkemedel du använder och om något har ändrats nyligen, även receptfria preparat som du har tagit under sjukdomsperioden.

Ändra eller avsluta inte ordinerad behandling på egen hand för att pröva om händerna blir torrare. Fråga den som ordinerat läkemedlet eller ett apotek om du misstänker en biverkning. Vid allvarliga samtidiga symtom behöver du akut bedömning, inte bara råd om läkemedel.

Hur skiljer sig detta från hyperhidros?

Hyperhidros är ett tillstånd där svettningen är överdriven och inte står i proportion till situationen eller aktiviteten. Handsvett kan då finnas även när du vilar och inte känner dig sjuk. Värme och fysisk aktivitet kan påverka svettningen, men det kan även känslor och stress göra.

Att händerna blir våta under en kort sjukdomsperiod räcker inte för att avgöra om du har hyperhidros. En viktig fråga är hur händerna brukar vara när du mår som vanligt. Att stress påverkar svettningen utesluter inte hyperhidros, men fastställer inte heller diagnosen.

Återkommande handsvett kan påverka vardagen. Du kanske måste torka fingrarna flera gånger för att låsa upp telefonen. När du skriver kan papperet bli vått, texten smetas ut eller papperet gå sönder under handen.

Besvären kan också påverka hur du hälsar på andra. Att ständigt behöva torka handen före ett handslag kräver uppmärksamhet, även om själva mötet är avslappnat. Sådana erfarenheter är relevanta att ta upp vid en bedömning, men de fastställer inte diagnosen på egen hand.

Om handsvetten fortsätter efter sjukdomen

Det finns ingen bestämd tidsgräns som passar alla orsaker till svettning. Bedömningen beror bland annat på om du fortfarande har andra symtom och om händerna var ovanligt svettiga redan före sjukdomsperioden.

Om sjukdomskänslan har gått över men nytillkommen eller tydligt ökad handsvett finns kvar, boka tid på vårdcentralen. Sök tidigare om nya symtom tillkommer eller om du blir sämre. Utgå inte från att långvarig svettning bara är en kvarvarande del av förkylningen.

Inför besöket kan du fundera över några frågor:

• Började handsvetten före, under eller efter sjukdomsperioden?
• Svettas du bara om händerna eller även på andra delar av kroppen?
• Förekommer svettningen under sömn?
• Har du ändrat något läkemedel?
• Hur påverkar svettningen det du behöver eller vill göra?

Några korta anteckningar kan hjälpa minnet, men du behöver inte föra en detaljerad dagbok. Vården bedömer symtomen och avgör om du behöver undersökas vidare. Alla behöver inte samma utredning.

Beskriv gärna skillnaden mot hur det brukar vara i en återkommande situation. Om handflatorna tidigare var torra när du satt och läste men nu blir genomvåta, ger det en tydligare bild än bara ordet "svettig". Du behöver inte mäta svettmängden för att kunna söka hjälp.

När kan jontofores vara relevant för handsvett?

Jontofores är en behandling som minskar svettningen i det behandlade området. Den behandlar inte en infektion eller andra orsaker till akut kallsvettning. Vid nytillkommen handsvett tillsammans med sjukdomskänsla är det därför viktigare att bedöma orsaken än att börja med svettbehandling.

Om besvären i stället gäller återkommande hyperhidros kan jontofores vara ett behandlingsalternativ. Vid handbehandling med SE30 placerar du händerna i vattenbad med elektroder som är anslutna till maskinen. Elektroderna leder strömmen och ska täckas helt av de medföljande, genomblöta handdukarna så att huden inte kommer i direktkontakt med metallen.

Maskinen ger en svag elektrisk ström med justerbar strömstyrka. Strömmen leds genom vattnet och huden mellan elektroderna. Använd drickbart vatten enligt bruksanvisningen och tillsätt ingenting i behandlingsvattnet. Exakt hur jontofores minskar svettningen är inte helt klarlagt.

Behandlingen ska inte göra ont, men milt obehag eller stickningar kan förekomma. Börja med låg strömstyrka och justera individuellt enligt bruksanvisningen till den högsta nivå som känns behaglig och inte gör ont, inom maskinens tillåtna inställningar. Vid smärta avbryter du behandlingstillfället och justerar strömstyrkan enligt bruksanvisningen till en behaglig nivå innan du fortsätter.

För händerna är behandlingstiden med SE30 vanligen cirka 20 minuter. Den inledande behandlingen görs varje dag eller varannan dag tills önskat resultat har uppnåtts. En märkbar minskning kommer ofta inom cirka 1 till 2 veckor, men tiden varierar. Därefter behövs underhållsbehandling, ofta omkring 1 till 2 behandlingstillfällen i veckan, anpassat efter resultatet och bruksanvisningen.

Omkring 90 procent av användarna upplever en betydande minskning av svettningen vid korrekt användning. Individuella resultat varierar.

Säkerhet innan du överväger behandling

Alla kan inte använda jontofores. För SE30 behöver du skilja mellan situationer då maskinen inte ska användas och medicinska tillstånd där din ansvariga läkare först måste bedöma om behandlingen är lämplig.

Använd inte jontofores vid:

• Graviditet eller möjlig graviditet.
• Pacemaker eller implanterbar defibrillator, ICD.
• Metallimplantat i strömmens väg.
• Skadad hud i behandlingsområdet som inte kan skyddas enligt bruksanvisningen.

En spiral som innehåller metall innebär att fötterna inte ska behandlas. Händerna och armhålorna kan behandlas, förutsatt att inga andra kontraindikationer gäller.

Rådgör med din ansvariga läkare innan behandling övervägs vid:

• Malign sjukdom, det vill säga cancer, i behandlingsområdet.
• Hjärtsjukdom, exempelvis hjärtrytmrubbningar.
• Nedsatt känsel eller domningar i behandlingsområdet.
• Epilepsi eller annan sjukdom med krampanfall.

En läkarbedömning innebär inte automatiskt att behandlingen är lämplig och upphäver inte ett användningsförbud. Hidroxas kundservice kan hjälpa med frågor om maskinen och om ett implantat ligger i strömmens väg, men ersätter inte en medicinsk bedömning.

Huden ska vara intakt. Bruksanvisningens undantag gäller små skärsår som täcks med ett tjockt lager vaselin. Avbryt om det gör ont.

Möjliga biverkningar är hudirritation, klåda, rodnad, blåsor, mindre brännskador, torr hud, stickningar i huden och domningar i musklerna. Även kontaktallergi mot aluminium i elektroderna och mindre, ofarliga elektriska stötar kan förekomma. Ökad svettning är vanligt under de första behandlingstillfällena.

Vid hudirritation, rodnad, klåda, blåsor eller brännskador ska behandlingen pausas tills reaktionen har gått över och huden har läkt. Undantaget för små skärsår ersätter inte det kravet. Torr hud kan lindras med fuktighetskräm mellan behandlingstillfällena. Vid misstänkt kontaktallergi ska behandlingen avbrytas och både Hidroxas kundservice och vården kontaktas.

Utgå från hur du mår

Kalla och fuktiga händer under sjukdom behöver bedömas tillsammans med övriga symtom. Vila och dryck kan räcka vid lindriga besvär, medan varningssymtom kräver snabb vård. Vid kvarstående eller oförklarad handsvett är vårdcentralen ett lämpligt nästa steg.

Vid hyperhidros kan jontofores minska handsvetten. Behandlingen botar inte hyperhidros, men regelbunden underhållsbehandling kan ge mycket god långsiktig kontroll. Resultaten varierar mellan personer. Jontofores är däremot inte en behandling för akut sjukdomsrelaterad kallsvettning.

Vanliga frågor

Kan händerna vara kalla och fuktiga utan att jag har feber?

Ja, svettning kan förekomma utan feber, bland annat vid stressreaktioner eller lågt blodsocker. Handsvetten ensam visar inte orsaken. Ring 112 om kallsvettningen kommer tillsammans med bröstsmärta, svår andnöd, förvirring eller medvetandepåverkan.

Betyder svettiga händer att febern håller på att gå över?

Svettning kan öka när febern sjunker, men fuktiga händer bevisar inte att febern är på väg ned. Mät temperaturen om du vill veta om du har feber. Att du svettas betyder inte heller säkert att infektionen är över, så ta hänsyn till hur du mår i övrigt.

Är handsvett efter en förkylning ett tecken på hyperhidros?

Inte nödvändigtvis, eftersom flera orsaker kan ge ökad svettning. Hyperhidros innebär överdriven svettning som inte står i proportion till situationen eller aktiviteten. Kontakta vårdcentralen om handsvetten kvarstår, återkommer utan tydlig förklaring eller påverkar vardagen, så att orsaken kan bedömas.

Kan jontofores hjälpa om händerna blir fuktiga när jag är sjuk?

Jontofores är inte en behandling för infektion eller akut sjukdomsrelaterad kallsvettning. Om en medicinsk bedömning i stället visar hyperhidros kan metoden vara ett alternativ, förutsatt att behandlingen är lämplig för dig. Den botar inte hyperhidros, men regelbunden underhållsbehandling kan ge mycket god långsiktig kontroll av handsvetten. Resultaten varierar mellan personer.